Jag tror att kärlek är det finaste som finns när man inte riktigt kan vänta tills man får ligga i en nittio-centimeters säng tillsammans och titta på glee eller äta munkar eller prata om uppväxter och kläder och allt och ingenting. Jag tror att kärlek är att bli buren som en prinsessa till badrummet när man inte orkar gå själv för att det är så otroligt tidigt på morgonen. Jag tror att kärlek är att behandla varandra med respekt. Och jag tror att kärlek är att inte jämt behöva prata för att tystnaden fylls upp ändå, men med något annat än ord. Med något finare än ord.
Vad tror ni? Kära bloggläsare.
Ha en UNDERBAR helg.
Ps. Utlovar en liten intervju med finaste Michaela Forni någon gång nästa vecka.
Kärlek är allt det där, framför allt den där fina känslan som infinner sig när man ligger alldeles nära och alldeles tysta. Bara för att man är så lycklig att få vara varandras.